Visbollen på lokal

Gääääsp.....*smackar som Kalle Anka på julaftonen efter att han har fått smisk av täcket i Långbens fantastiska husvagn*
Igår var Visbollen på lokal i goda vänner lag. Efter världens längsta uppladdning med vinyl bestående av 95% Depeche och 2% Scotch (ja den där italienska gruppen med hiten Delerio Mind som ni säkert inte kunnat undgå om ni hade något som helst musikintresse på 80-talet), 2% Fancy (han med Slice me nice som ni inte heller kan ha undgått att höra) och den övriga procenten var en liten blandning av andra mummalåtar från ett årtionde som bland annat bjöd på ett OS i Sarajevo (där Gunde Svan i galet fula skidkläder tog guld på femmilen). Efter denna vinyluppladdning styrdes kosan mot Söderportscafét beläget vid Sveriges i särklass vackraste och pampigaste rennässansslott (läsaren får väl gissa). Kvällen bjöd på det lokala bandet Gentle Touch som spelar klassisk synthpop som får benen att rycka loss. De följdes av Suburbian kids with biblical names som lirade indiepop. Indiepop förknippar jag bara med MTV:s 120 minutes med Paul King som rullade i TV-rutan på 90-talet. Jag var ständig irriterad över att det bara spelades 99% indiepop. För en klassisk synthare som haft många duster med både hårdrockare och indienissar var detta näst intill kränkande. Programmet skulle ju ta upp alternativ musik. Jag var/är ju ganska alternativ........................